Minska sjukfrånvaron
Arbetsvillkor och begränsningar av sjukfrånvaron har varit högt upp på agendan i Storbritannien på senare tid. Genom kampanjer och undersökningar har privata företag, offentliga institutioner och fackföreningar förbättrat den fysiska och psykologiska arbetsmiljön.
Ur politisk synvinkel har arbetsmiljön i Storbritannien varit ett stort bekymmer. Efter Brexit har den brittiska regeringen lovat att inte göra några förändringar och hålla fast vid de tidigare hårt tillkämpade förbättringarna, men specifika förslag ligger fortfarande på bordet för att minska arbetstagarnas rättigheter. En detalj är vilopauser för dem som arbetar mer än 48 timmar i veckan.
På den här sidan kan du läsa om allt du behöver veta om sjukfrånvaro i Storbritannien. Du kan få en överblick över de olika ämnen vi behandlar i innehållsförteckningen nedan.
Sjukfrånvaron är en måttstock som visar hur brittiska arbetstagare mår när de är på jobbet. Den preliminära slutsatsen måste vara att även om det fortfarande finns arbete kvar att göra, har det skett en betydande nedgång från 1996 till 2020. Under pandemin gav coronaviruset nya dimensioner till sjukskrivningsorsakerna. Samtidigt som många sjukskrev sig på grund av pandemin fortsatte andra frånvaroorsaker sin nedåtgående trend på grund av hemarbete och social distansering.
Enligt en analys från brittiska Health and Safety Executive (HSE) lider 1,6 miljoner arbetstagare av arbetsrelaterade sjukdomar. Samtidigt uppgår kostnaden för dessa hälsoproblem till svindlande 16,2 miljarder pund (2018/2019. Per fall uppgår sjukfrånvarokostnaden till totalt 19.000 pund.
I nästa avsnitt kan du läsa mer om hur allvarlig sjukfrånvaron är i Storbritannien.
Sjukfrånvaro i genomsnitt
De senaste uppgifterna från Office for National Statistics visar en övergripande nedgång i trendlinjen för frånvarotalen för arbetstagare på den brittiska arbetsmarknaden. Denna trendlinje har varit konsekvent under de senaste 25 åren. Under 2020 sjönk frånvaron till 1,8%, den lägsta noteringen sedan 1995, medan coronaviruset stod för 14% av all sjukfrånvaro.
Även om kurvan har planat ut under de senaste åren ser vi en liknande utveckling för anställda inom offentlig och privat sektor under det senaste decenniet. Den offentliga sektorn hade dock en högre procentuell frånvaro än den privata sektorn, med 2,7% jämfört med 1,6%.
När man tittar på det genomsnittliga antalet frånvarodagar per anställd i Storbritannien finns det också en tydlig nedåtgående trend. Under de senaste tio åren har genomsnittet för brittiska arbetstagare gått från 7,4 frånvarodagar per år 2010 till 5,8 2020.
Sjukfrånvaro i genomsnitt
Sjukfrånvaron är ett genomsnitt för offentlig och privat sektor från 2015 till 2020. Uppgifterna kommer från Office for National Statistics.
Sjukfrånvaro och arbetsmiljö
Arbetsförhållanden - både fysiska och psykiska - har en betydande inverkan på sjukfrånvaron i Storbritannien.
Enligt Public Health England är det dock komplicerat att koppla konsekvenserna av arbetsmiljön till hälsan, även om det visar sig att "bra arbete" är bra för hälsan. Psykisk hälsa är för närvarande ett område med högt fokus i Storbritannien när man talar om hälsa på jobbet. Över 14,3 miljoner arbetsdagar går förlorade varje år på grund av stress, depression och ångest, medan 1 av 6 vuxna har upplevt en vanlig psykisk störning under den senaste veckan. Psykisk ohälsa har länge varit en bidragande orsak till långtidssjukskrivning.
En annan viktig bidragande orsak är muskuloskeletala tillstånd som ryggont och musrelaterade smärtor för arbetstagare som arbetar långa timmar vid sina skrivbord. Under 2017 var MSK-problem den näst vanligaste orsaken till frånvaro i Storbritannien och stod för över 17% av all sjukfrånvaro. I Storbritannien upplever en av tio MSK-besvär på jobbet, vilket motsvarar cirka 28 miljoner förlorade arbetsdagar per år.
Det finns en betydande potential att minska sjukskrivningsorsakerna på arbetsplatsen för psykiska och fysiska aspekter, eftersom det finns flera möjligheter till förbättringar. I det här avsnittet kan du läsa mer om sjukfrånvaro relaterad till fysiska och psykiska arbetsförhållanden och skillnaderna mellan de två typerna av sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro och fysisk arbetsmiljö
Health and Safety Executive (HSE) genomförde en undersökning och en rapport om MSK, dess inverkan på arbetsförhållandena och dess koppling till sjukfrånvaro under 2020.
Här hittar du deras viktigaste slutsatser.
1. Det finns generellt sett en nedåtgående trend för MSK-relaterade fall. Det totala antalet fall av arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar 2019/20 var 480.000, vilket motsvarar en prevalens på 1.420 per 100.000 arbetstagare. Av dessa fall var 212.000 relaterade till de övre extremiteterna, t.ex. nacke och armar. 176.000 var relaterade till ryggproblem, medan 93.000 var relaterade till de nedre extremiteterna - ben, ljumskar etc.
2. MSK-besvär är vanligare inom manuella branscher som jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Sett till yrke är frekvensen högre inom kvalificerade hantverksyrken, vård-, fritids- och andra serviceyrken samt process-, anläggnings- och maskinoperatörer.
3. De kritiska arbetsfaktorer som orsakar MSK är oftast att arbetstagare måste utföra tröttsam manuell hantering, arbeta i obekväma ställningar under en längre tid samt repetitivt tangentbords- och musrelaterat arbete.
Läs också om detta: Alla brittiska arbetsgivare måste tillhandahålla en DSE-bedömning för arbetstagare som använder en dator i mer än en timme åt gången.
Sjukfrånvaro och psykisk arbetsmiljö
Health and Safety Executive (HSE) skrev en rapport om hur arbetsplatsen påverkade de psykologiska förhållandena 2020.
Här hittar du deras viktigaste slutsatser.
1. En av fyra personer i Storbritannien kommer någon gång att uppleva en psykisk ohälsa. Allvarlighetsgraden kan variera och de flesta är lindriga, men konsekvenserna kan bli allvarliga om de inte behandlas.
2. Psykologiska trauman, som stress eller ångest, ökar risken för sjukskrivning. Människor har olika gränser för vad de kan utsättas för, men ju allvarligare traumat är, desto högre är risken för att en arbetstagare blir långtidssjukskriven.
3. I Storbritannien har arbetsgivarna ett lagstadgat ansvar att hjälpa sina anställda. Arbetsrelaterad psykisk hälsa och arbetsbelastning måste mätas med avseende på risken för arbetstagarna, och anpassningar måste göras i enlighet med detta.
4. Ångest, stress och depression är de vanligaste psykiska hälsoproblemen. De är ofta en reaktion på komplexa livshändelser, men kan också vara direkt arbetsrelaterade. Om en arbetstagare utsätts för psykisk ohälsa under en längre period kan det orsaka fysiska och psykiska skador.
Förebygga sjukfrånvaro
"Sjukfrånvaro är ett komplext samspel mellan människors fysiska och psykiska hälsa och deras arbetsmiljö. Det finns ingen patentlösning, men det finns sätt som arbetsgivare kan göra skillnad på", skriver NHS i sin rapport från 2017 om Reducing Sickness Absence - Evidence Review.
Sjukfrånvaron kan minskas ytterligare. Det är viktigt att understryka, men det kräver lämpliga försiktighetsåtgärder och en dedikerad insats från regeringen till de enskilda organisationerna. Arbetsgivare och linjechefer måste ha tillgång till rätt verktyg för att säkerställa att problem och arbetsbelastning - både fysiska och psykiska - hanteras på rätt sätt och på förhand.
Att förebygga kort- och långtidssjukskrivningar handlar om att optimera både de fysiska och psykiska förhållandena på arbetsplatsen.
I det här avsnittet kommer vi att berätta mer om de effektiva verktyg som kan minska sjukfrånvaron ur ett arbetsgivarperspektiv genom ett proaktivt förhållningssätt. Ibland krävs det bara en liten insats för att utnyttja en enorm potential. Det kan handla om att installera en vertikal datormus som bidrar till att minska smärta i armar och armbågar.
Läs också om detta: Fördelarna med en centrerad mus.
Hur kan man minska sjukfrånvaron?
Först och främst måste arbetsgivarna vara medvetna om arbetsförhållanden och strukturer som kan hjälpa till att upptäcka eventuella smärtor eller utmaningar - både fysiska och psykiska - som med tiden kan utvecklas till långvarig sjukfrånvaro.
En del korttidssjukskrivningar kan vara mycket svåra att få bort eftersom de ofta beror på säsongsrelaterade infektioner och sjukdomar som förkylningar. Omvänt kan organisationer minska den långvariga sjukfrånvaron om de arbetar med rätt insatser och strategi.
NHS rapport från 2017 om att minska sjukfrånvaron rekommenderar en blandning av faktorer för att minska medarbetarnas frånvaro och proaktivt hantera långtidssjukskrivningar.
Vårdsamtal vid sjukskrivning
Även om det inte finns några obligatoriska möten vid specifika tillfällen under en frånvaro, är det bra att hålla kontakten med sjukskrivna medarbetare.
Vid långvarig sjukfrånvaro kan en linjechef kalla arbetstagaren till ett vårdsamtal. Ett vårdsamtal är inte obligatoriskt utan snarare ett frivilligt alternativ som gör det möjligt för medarbetaren att återvända till arbetsplatsen.
Det är viktigt att notera att syftet med ett vårdsamtal är att komma fram till bästa möjliga sätt att behålla arbetstagaren i företaget. Det handlar om att hitta lösningar för framtiden som kan göra det möjligt för arbetstagaren att komma tillbaka på bästa och snabbaste sätt utan att äventyra den aktuella sjukdomen och symtomen.
Samtalet får inte fokusera på det förflutna utan på att få igång en robust arbetsrelation igen.
Tänkbara frågor för vårdsamtalet
- Hur mår du?
- Hur kan vi som arbetsgivare hjälpa dig att komma tillbaka till arbetet på bästa sätt?
- Vilka behov behöver du vår hjälp med att fylla?
- Vilka verktyg eller avtal tror du skulle kunna hjälpa dig att behålla ditt arbete hos oss?
Vid långtidssjukskrivning är vårdsamtalet ett pålitligt verktyg för att skapa en dialog om hur arbetsgivaren ska hjälpa arbetstagaren att komma tillbaka till arbetet. Ju tidigare man påbörjar denna dialog desto bättre, samtidigt som man inte får tvinga fram den för tidigt i sjukskrivningen.
Verktyg för att förebygga sjukfrånvaro
Under de senaste åren har organisationerna blivit mer medvetna om fördelarna med att ha en ergonomisk arbetsplats, där de fysiska arbetsförhållandena prioriteras högre.
Långtidsfrånvaro kan i mycket högre grad förebyggas genom att arbetstagaren utför sitt arbete i korrekta arbetsställningar med rörelser som minskar kroppens fysiska överbelastning. Arbetsredskapen är naturligtvis viktiga i manuella arbeten med mycket fysiskt arbete, men de gör också stor skillnad för den som sitter på kontoret. Den fasta positionen bakom ett skrivbord där man arbetar med mus och tangentbord belastar rygg, nacke och armbåge avsevärt under en längre tid.
Ett sätt att avlasta kontorsarbetarna kan vara att använda ett tangentbord som hjälper dem att uppnå en mer ergonomisk position med armarna rätt placerade framför kroppen. En centrerad datormus minimerar dessutom arbetarens kroppsrörelser samtidigt som den skapar synergi i flödet mellan tangentbord och datormus.
Rätt ergonomisk utrustning och en centrerad mus kan minska sjukfrånvaron och öka medarbetarnas produktivitet på en och samma gång. När medarbetarna är smärtfria kan de fokusera på sitt arbete och hålla på längre.
Du kan läsa mer om ergonomi på kontoret här.
Sjukfrånvaro och lön
Under sitt arbetsliv kommer de flesta arbetstagare i Storbritannien någon gång att uppleva perioder av sjukfrånvaro. Även den grupp som har lägst sjukfrånvaro, 25-34-åringarna, har en sjukfrånvaro på 1,5% av sin arbetstid, enligt Office of National Statistics.
De allra flesta kommer någon gång att bli sjukskrivna, varför vi måste ha i åtanke hur sjukskrivningen påverkar vår lön. Detta samband mellan sjukfrånvaro och lön är vad nästa avsnitt kommer att belysa.
Olika typer av sjuklön
Vad du har rätt att få utbetalt när du är långtidssjukskriven varierar från arbetsplats till arbetsplats, och det finns också olika system för sjuklön.
Om du blir sjukskriven kan du ha rätt till sjuklön. I princip finns det två typer av sjuklön för arbetstagare i Storbritannien:
- Företagets sjuklön (även kallad avtalsenlig eller yrkesmässig sjuklön)
- Lagstadgad sjuklön
Om du arbetar i en organisation som har ett system för sjuklön kallas det "företagets system för sjuklön". I så fall ska du få den lön du är skyldig enligt det systemet. Om du inte har rätt till ett företagssystem ska din arbetsgivare ändå betala dig SSP - även kallat Statutory Sick Pay - om du är berättigad till det.
Företagets sjuklön
I vissa organisationer kommer arbetstagarna att få ett bättre system än det lagstadgade minimikravet - SSP. Det står din arbetsgivare fritt att erbjuda ändrade planer som uppfyller det lagstadgade minimikravet i SSP. Dina uppgifter om företagets sjuklön ska alltid finnas tillgängliga för dig i ditt anställningsbevis som du får när du börjar arbeta i en organisation.
Eftersom systemen kan variera avsevärt mellan olika organisationer är det svårt att fastställa en "standard". Sjuklönesystem börjar dock vanligtvis gälla efter en minsta tjänstgöringsperiod - det kan vara en tre månader lång provanställning.
Om du sedan blir sjukskriven får du din vanliga lön upp till ett visst antal veckor. När detta tröskelvärde har passerats får du halv lön under ytterligare ett förutbestämt antal veckor tills du blir oavlönad.
När det gäller företagets sjuklönesystem måste du styrka din sjukdom. Vanligtvis kan du själv intyga en veckas sjukdom innan du behöver ett läkarintyg.
Lagstadgad sjuklön
Om du inte har något företagsprogram betalar din arbetsgivare ut lagstadgad sjuklön (Statutory Sick Pay, SSP) om du uppfyller villkoren. Du får SSP för de dagar som du normalt skulle ha arbetat. De första tre dagarna du är sjukskriven får du inte SSP om du inte har haft SSP under de senaste åtta veckorna och har visat att du är berättigad igen.
Källa: ACAS ACAS
Arbetsrelaterad sjukfrånvaro
Vanligtvis påverkar inte orsaken till din sjukdom hur mycket sjuklön du har rätt till. Din arbetsgivare kan dock ha unika förmåner för dig i det här fallet, så hör alltid med dem om detaljerna.
Om din sjukdom eller skada inträffar på arbetet har du laglig rätt att göra en anmälan om personskada. Detta gäller både fysiska och psykiska skador som stress eller ångest. Tala alltid med en fackförening eller en specialiserad advokat om du överväger detta alternativ.
Lagstiftning om sjukfrånvaro
För de flesta som bor i Storbritannien är sjukfrånvaro en relativt naturlig del av arbetslivet.
Ibland blir man sjuk. Det är oundvikligt. Lyckligtvis brukar det hända så sällan att sjukfrånvarons återverkningar allvarligt utmanar varken arbetstagare eller arbetsgivare. Den genomsnittliga sjukfrånvaron har sjunkit under det senaste decenniet. År 2010 gick 2,2% av alla arbetstimmar förlorade i Storbritannien på grund av sjukfrånvaro. År 2020 hade den siffran sjunkit till 1,8%. Av detta vet vi att arbetstagare tenderar att ha en högre andel sjukfrånvaro i den offentliga sektorn jämfört med den privata sektorn.
Men även om man kan verka frisk - både fysiskt och psykiskt - kan man från ingenstans drabbas av en olyckshändelse som ger nya sjukskrivningsorsaker under en period. Därför är det alltid bra att ha grundläggande kunskaper om rätten till sjukskrivning.
I det här avsnittet kan du läsa om den viktigaste informationen och lagstiftningen om sjukfrånvaro. Även om vi inte kan täcka de tekniska aspekterna av lagen, kommer vi att försöka ta fram de allmänna riktlinjer som du bör nu.
Har du rätt till sjuklön?
För att förstå om du har rätt till sjuklön under en långtidssjukskrivning eller inte, se riktlinjerna nedan för en översikt.
- Om du är arbetstagare i Storbritannien har du i allmänhet rätt till sjuklön när du är långtidssjukskriven och inte kan arbeta.
- Du måste meddela din arbetsgivare så snart som möjligt om du blir arbetsoförmögen. Kontrollera alltid om din arbetsgivare har utfärdat några särskilda riktlinjer i ditt anställningsavtal.
- Din arbetsgivare kan be dig att genomföra en "återgång till arbetet"-intervju när du återgår till arbetet. Detta är inte ett obligatoriskt samtal.
- Du måste visa upp ett friskintyg (även kallat sjukintyg) från din läkare om du är borta från arbetet i mer än sju dagar (inklusive helger och helgdagar).
- Du har rätt till sjukfrånvaro och om du är ledig på semester. Dessutom finns det några få begränsade omständigheter där du fortfarande kan ha rätt till sjuklön om du arbetar utomlands).
- Du har fortfarande rätt till sjuklön om du har ett nolltimmarskontrakt (och tjänar mer än 120 pund i veckan, om du inte är egenföretagare). Vissa arbetsgivare kanske dock inte erbjuder dig arbete när du är sjuk.
Egenföretagare har inte rätt till sjuklön.
Källa: Unison Unison
Beräkning av sjukfrånvaro
Det finns två sätt för företag att beräkna förlorad tid på grund av sjukfrånvaro - även kallad absenteeism.
Den enkla formeln är helt enkelt att räkna ut frånvaroprocenten av det totala antalet förlorade dagar på grund av sjukfrånvaro. Nedan hittar du beräkningen för att räkna ut hur mycket en medarbetare, ett team eller en avdelning har missat av den totala arbetstiden i hela verksamheten. Workerscan är ett värdefullt verktyg för att hitta avvikande värden och fokusområden:
(Totalt antal förlorade dagar / antal arbetsdagar idag) X hundra = frånvaroprocent
För det andra finns Bradfordfaktorn, som gör det möjligt för chefer att bedöma de anställdas frånvaro genom ett poängsystem. Med Bradfordfaktorn kombinerar man antalet sjukfrånvarotillfällen under ett visst år med det totala antalet sjukdagar.
Frånvarodagar^2 x Totalt antal frånvarodagar = Bradford Score
Hur organisationerna utvärderar Bradford-faktorn varierar, men flera sjukfrånvarotillfällen ökar Bradford-poängen och utgör en varningssignal.
Läkarintyg och sjukintyg
Arbetstagaren måste alltid förse sin arbetsgivare med ett läkarintyg om han eller hon har varit sjuk i mer än sju dagar i sträck och har tagit ut sjukfrånvaro. I dessa sju dagar ingår arbetsfria dagar såsom helgdagar och helger.
Om anställda isolerar sig själva på grund av coronaviruset kan de få en "isoleringsanteckning" online från NHS 111 så att de kan avstå från att gå in på en läkarmottagning eller sjukhuset.
Ett liknande intyg utfärdas av en sjukgymnast, fotvårdsspecialist eller arbetsterapeut om sjukdomen är relaterad till psykisk hälsa. Då hänvisas det till en Allied Health Professional (AHP) Health and Work Report.
I ett friskintyg står det vanligtvis att arbetstagaren antingen är "inte lämplig för arbete" eller "kan vara lämplig för arbete".
Vid bedömningen "kan vara lämplig för arbete" bör arbetstagaren diskutera villkoren med sin arbetsgivare och återgå till arbetet. Det handlar om villkor som minskad arbetstid, andra arbetsuppgifter osv. Om ingen överenskommelse kan nås om ovanstående kommer arbetstagaren att vara "inte arbetsför".
Egenintyg
Om en arbetstagare är sjukskriven i sju dagar eller mindre finns det inga krav på att lämna in ett friskintyg eller annat bevis på sjukdom. När arbetstagaren kommer tillbaka till arbetet kan arbetsgivaren bekräfta att han eller hon har varit sjukskriven. Detta kallas för egenintyg.