Minska sjukfrånvaron
Arbetsvillkor och begränsningar av sjukfrånvaro har varit högst upp på dagordningen i Storbritannien på senare tid. Genom kampanjer och undersökningar har privata företag, offentliga institutioner och fackföreningar förbättrat den fysiska och psykiska arbetsmiljön.
Ur politisk synvinkel har arbetsmiljön i Storbritannien varit ett stort problem. Efter Brexit-eran, Storbritanniens regering har lovat att inte göra ändringar och hålla fast vid de tidigare hårt kämpade förbättringarna, men specifika förslag finns fortfarande på bordet för att minska arbetstagarnas rättigheter. En detalj är vilopauser för dem som arbetar mer än 48 timmar i veckan.
På den här sidan kan du läsa om allt du behöver veta om sjukskrivning i Storbritannien. Du kan få en översikt över de olika ämnen vi behandlar i innehållstabellen nedan.
Sjukfrånvaro är en mätpinne som indikerar hur brittiska arbetare trivs när de är på jobbet. Den preliminära slutsatsen måste vara att även om det fortfarande finns arbete att göra, det har varit en betydande nedåtgående trend från 1996 till 2020. Under pandemin, coronaviruset lade till nya dimensioner till sjukskrivningsskäl. Ändå, medan många tog sjukskrivning på grund av pandemin, fortsatte andra frånvaroorsaker sin nedåtgående trend på grund av hemarbete och social distansering.
En analys från UK Health and Safety Executive (HSE) konstaterade att 1,6 miljoner arbetstagare lider av arbetsrelaterade sjukdomar. Samtidigt uppgår kostnaden för dessa hälsoproblem till svindlande 16,2 miljarder pund (2018/2019. Per fall, de sjukskrivningskostnad uppgår till totalt 19 000 pund.
I nästa avsnitt kan du läsa mer om svårighetsgraden av sjukfrånvaro i Storbritannien.
Sjukfrånvaro i genomsnitt
De senaste uppgifterna från Statistiska byrån visa en övergripande nedgång i trendlinjen för frånvaro av arbetstagare på den brittiska arbetsmarknaden. Denna trendlinje har varit konsekvent under de senaste 25 åren. År 2020 sjönk frånvarofrekvensen till 1.8%, det lägsta registrerade antalet sedan 1995, medan coronavirus stod för 14% av all sjukfrånvaro.
Även om kurvan har plattat ut under de senaste åren, ser vi en liknande utveckling bland anställda inom den offentliga och privata sektorn under det senaste decenniet. Den offentliga sektorn upplevde dock en högre procentuell frånvaro än den privata sektorn, med 2,7% mot 1,6%
När man tittar på det genomsnittliga antalet dagar frånvarande per arbetare i Storbritannien finns det också en tydlig nedåtgående trend. Under de senaste tio åren har genomsnittet för brittiska arbetstagare flyttat från 7,4 frånvarodagar per år 2010 till 5,8 2020.
Sjukfrånvaro i genomsnitt
Sjukfrånvaron är ett genomsnitt för den offentliga och privata sektorn från 2015 till 2020.Uppgifterna är från Byrån för nationell statistik.
Sjukfrånvaro och arbetsmiljö
Arbetsförhållanden - både fysiska och psykiska - har en betydande inverkan på sjukfrånvaron i Storbritannien.
i alla fall, enligt Folkhälsa England, även om det visar att ”bra arbete” är bra för din hälsa, är det komplext att knyta konsekvenserna av arbetsmiljön till hälsan. Psykisk hälsa är för närvarande ett högfokusområde i Storbritannien när man talar om hälsa på jobbet. Över 14,3 miljoner arbetsdagar går förlorade varje år på grund av stress, depression och ångest, medan 1 av 6 vuxna har upplevt en vanlig psykisk störning under den senaste veckan. Psykiska hälsotillstånd har länge bidragit till långvarig sjukfrånvaro.
En annan viktig bidragsgivare är muskuloskeletala (MSK) tillstånd som ryggsmärta och musrelaterade smärtor för arbetare som arbetar långa timmar vid sina skrivbord. År 2017 var MSK-problem den näst vanligaste orsaken till frånvarodagar i Storbritannien och stod för över 17% av all sjukfrånvaro. I Storbritannien upplever en av tio MSK-förhållanden på jobbet i Storbritannien, vilket motsvarar cirka 28 miljoner förlorade arbetsdagar per år.
Det finns betydande möjligheter att minska sjukskrivningsskälen på arbetsplatsen för psykiska och fysiska aspekter, eftersom det finns flera möjligheter till förbättring. I det här avsnittet kan du läsa mer om sjukfrånvaro relaterad till fysiska och psykiska arbetsförhållanden och skillnaderna mellan de två typerna av sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro och fysisk arbetsmiljö
Hälso- och säkerhetschefen (HSE) genomförde en undersökning och rapport om MSK, dess inverkan på arbetsvillkoren och dess koppling till arbetstagare som tar sjukskrivning 2020.
Här hittar du deras viktigaste resultat.
1. Det finns i allmänhet en nedåtgående trend av MSK-relaterade fall. Det totala antalet fall av arbetsrelaterade muskuloskeletala störningar 2019/20 var 480 000, en prevalens på 1 420 per 100 000 arbetare. I dessa fall var 212 000 till de övre extremiteterna - såsom nacke och armar. 176 000 var relaterade till ryggproblem, medan 93 000 var relaterade till nedre extremiteterna - ben, ljumsk etc.
2. MSK-störningar är vanligare inom manuella industrier som jordbruk, skogsbruk och fiske, byggande, människors hälsa, och socialt arbete. Medan yrkessatserna är högre bland yrkesverksamma yrken, vård-, fritids- och andra tjänsteyrken, och process-, anläggnings- och maskinoperatörer.
3. De kritiska arbetsfaktorerna som orsakar MSK är mestadels arbetare som måste utföra tröttsam manuell hantering, arbeta i besvärliga positioner under en längre period, och repetitivt tangentbord- och musrelaterat arbete.
Sjukfrånvaro och psykologisk arbetsmiljö
Hälso- och säkerhetschefen (HSE) skrev en rapport om hur arbetsplatsen påverkade psykologiska förhållanden 2020.
Här hittar du deras viktigaste resultat.
1. En av fyra personer i Storbritannien kommer någon gång att uppleva ett psykiskt problem. Dess svårighetsgrad kan variera, och de flesta kommer att vara milda, men konsekvenserna kan vara allvarliga om de inte behandlas.
2. Psykologiskt trauma, som stress eller ångest, ökar risken för sjukskrivning. Medan människor har olika gränser för vad de kan utsättas för, ju allvarligare trauma är, desto högre är risken för att en arbetare får långvarig sjukskrivning.
3. I Storbritannien har arbetsgivare ett juridiskt ansvar att hjälpa sina anställda. Arbetsrelaterad psykisk hälsa och arbetsbelastning måste mätas med avseende på arbetstagarnas risk, och justeringar måste göras därefter.
4. Ångest, stress och depression är de vanligaste psykiska problemen. De är ofta en reaktion på komplexa livshändelser men är också ett direkt arbetsrelaterat tillstånd. Om en arbetstagare utsätts för psykisk ohälsa under en längre period kan det orsaka fysiska och psykiska skador.
Förhindra sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro är ett komplext samband mellan människors fysiska och psykiska hälsa och deras arbetsmiljö. Det finns ingen ”magisk kula”, men det finns sätt som arbetsgivare kan göra skillnad. skriver NHS i sin rapport från 2017 om att minska sjukfrånvaro - Evidence Review.
Sjukfrånvaron kan minskas ytterligare. Det är viktigt att understryka, men det kräver lämpliga försiktighetsåtgärder och en dedikerad ansträngning från regeringen till de enskilda organisationerna. Arbetsgivare och linjechefer måste ha tillgång till rätt verktyg för att säkerställa att problemen och arbetsbelastningarna - både fysiska och psykiska - hanteras därefter och preliminärt.
Förhindra kort- och långtidssjukfrånvaro handlar om att optimera både de fysiska och psykiska förhållandena på arbetsplatsen.
Det här avsnittet kommer att berätta mer om de effektiva verktygen som kan minska sjukfrånvaron ur arbetsgivarsynpunkt genom att ta ett proaktivt förhållningssätt. Ibland kräver det lite ansträngning för att utnyttja en enorm potential. Detta kan ske genom avbetalning av en vertikal datormus som hjälper till att minska smärta i armar och armbågar.
Läs också: Fördelar med en centrerad mus.
Hur minskar sjukfrånvaron?
Först och främst måste arbetsgivarna vara medvetna om arbetsförhållanden och strukturer som kan hjälpa till att upptäcka eventuella smärtor eller utmaningar - både fysiska och psykiska - som med tiden kan utvecklas till långvarig sjukskrivning.
Vissa kortvariga sjukskrivningar kan vara mycket svåra att ta bort eftersom det ofta beror på säsongsrelaterade infektioner och sjukdomar som förkylning. Omvänt kan organisationer minska långtidssjukfrånvaron om de närmar sig det med rätt ansträngning och strategi.
NHS-rapporten från 2017 på Minska sjukfrånvaron rekommenderar en blandning av faktorer för att minska anställdas frånvaro och proaktivt närma sig långvarig sjukfrånvaro.
Vårdsamtal under sjukfrånvaro
Även om det inte krävs några obligatoriska möten vid specifika tillfällen under en frånvaro, det är fördelaktigt att hålla kontakten med arbetstagare som är sjukskrivna.
Vid långvarig sjukfrånvaro kan en linjechef ringa arbetaren till en vårdkonversation. En vårdkonversation är inte obligatorisk utan snarare ett volontäralternativ som gör det möjligt för arbetaren att återvända till arbetsplatsen.
Det är viktigt att notera att syftet med en vårdkonversation är att ta reda på det bästa sättet att hålla arbetaren i företaget. Det handlar om att hitta lösningar för framtiden som kan göra det möjligt för arbetaren att återvända på bästa och snabbaste sätt utan att kompromissa med den nuvarande sjukdomen och symtomen.
Samtalet får inte fokusera på det förflutna utan på att få en robust arbetsrelation igång igen.
Möjliga frågor för vårdsamtalet
— Hur mår du?
— Hur kan vi som arbetsgivare hjälpa dig att komma tillbaka till jobbet på bästa sätt?
Vilka behov behöver du att vi hjälper dig att fylla?
— Vilka verktyg eller avtal tror du kan hjälpa dig att behålla ditt arbete hos oss?
Vid långvarig sjukfrånvaro är vårdkonversationen ett pålitligt verktyg för att skapa en dialog om hur arbetsgivaren ska hjälpa arbetstagaren att komma tillbaka till arbetet. Ju tidigare du startar denna dialog, desto bättre, medan man inte får tvinga den för tidigt i sjukfrånvaron.
Verktyg för att förhindra sjukfrånvaro
Under de senaste åren har organisationer blivit mer medvetna om fördelarna med att ha en ergonomisk arbetsplats, där de fysiska arbetsförhållandena är en högre prioritet.
Långvarig frånvaro kan förhindras i mycket större utsträckning när en arbetare utför sitt arbete i korrekta arbetspositioner med rörelser som minskar kroppens fysiska överbelastning. Naturligtvis är arbetsredskapen väsentliga i manuella arbeten med stor utsträckning fysiskt arbete, men det gör också stor skillnad för arbetare som sitter på kontoret. Den fasta positionen bakom ett skrivbord som arbetar med mus och tangentbord anstränger ryggen, nacken och armbågen avsevärt under en lång period.
Sättet att avlasta kontorsarbetare kan vara med en tangentbord som hjälper arbetaren att uppnå en mer ergonomisk position med armarna rätt placerade framför kroppen. Dessutom är en centrerad datormus minimerar arbetarens kroppsrörelse samtidigt som man skapar synergi i flödet mellan tangentbord och datormus.
Rätt ergonomisk utrustning och centrerad mus kan minska sjukfrånvaron och öka medarbetarnas produktivitet på en gång. När anställda är smärtfria kan de fokusera på sitt arbete och fortsätta med det längre.
Du kan Läs mer om ergonomi på kontoret här.
Sjukfrånvaro och lön
Under sitt arbetsliv kommer de flesta arbetstagare vid en tidpunkt att uppleva perioder av sjukfrånvaro i Storbritannien. Även den grupp som har lägst sjukfrånvaro, 25-34-åringar har en sjukfrånvaro på 1,5% av sin arbetstid, som Office of National Statistics visar.
En stor mängd människor kommer, någon gång, att ta sjukskrivning, varför vi måste komma ihåg hur sjukfrånvaro påverkar vår lön. Detta samband mellan sjukfrånvaro och lön är vad nästa avsnitt kommer att belysa.
Typer av sjuklön
Vad du har rätt till lön när du är långtidssjukskriven varierar från jobb till jobb, samtidigt som det finns olika sjukförsäkringssystem i drift.
Om du tar sjukskrivning kan du ha rätt till sjuklön. I grund och botten finns det två typer av sjuklön tillgängliga för arbetstagare i Storbritannien:
— Företagets sjuklön (även kallad avtalsenlig eller yrkesmässig sjuklön)
— Lagstadgad sjuklön
Om du arbetar i en organisation med sjukförsäkringssystem kallas det ett ”företagssjukförsäkringssystem”. I det här fallet ska du få betalt vad du är skyldig enligt det. Om du inte har rätt till ett företagssystem, din arbetsgivare bör fortfarande betala dig SSP - även känd som lagstadgad sjuklön om du är berättigad.
Företagets sjuklön
I vissa organisationer kommer arbetstagarna att få ett bättre system än det lagliga minimikravet - SSP. Din arbetsgivare är fri att erbjuda alla reviderade planer som inte misslyckas med att uppfylla SSP: s minimikrav. Dina uppgifter om företagets sjuklön ska alltid finnas tillgängliga för dig i din anställningsförklaring som du får när du börjar arbeta i en organisation.
Eftersom systemen kan variera avsevärt mellan organisationer är det svårt att fastställa en ”standard”. Sjuklönesystem börjar dock vanligtvis efter en minimitjänstperiod - kan vara en tre månaders provperiod.
Efter detta, om du hamnar på sjukskrivning, får du din ordinarie lön upp till ett visst antal veckor. När denna tröskel har passerat får du en halv lön för ytterligare ett förinställt antal veckor tills du blir obetald.
Enligt företagets sjukförsäkringssystem måste du uppvisa bevis på sjukdom. Vanligtvis kan du självcertifiera för en veckas sjukdom innan du behöver en läkaranteckning.
Lagstadgad sjuklön
Om du inte har ett företagssystem kommer din arbetsgivare att betala dig lagstadgad sjuklön (SSP) om du kvalificerar dig. Du får SSP för de dagar du vanligtvis skulle ha arbetat. De första tre dagarna du är sjukskriven ger dig inte SSP om du inte har varit på SSP under de senaste åtta veckorna och har visat sig berättigad igen.
Källa: ACAS
Arbetsrelaterad sjukfrånvaro
Vanligtvis påverkar orsaken till din sjukdom inte mängden sjukpenning som är tillgänglig för dig. Din arbetsgivare kan dock ha unika fördelar tillgängliga för dig i det här fallet, så kolla alltid med dem för detaljer.
Om din sjukdom eller skada inträffar på jobbet, du har laglig rätt att göra ett personskadeanspråk. Detta gäller både fysiska och psykiska skador som stress eller ångest. Tala alltid med en fackförening eller specialiserad advokat om du överväger detta alternativ.
Lagstiftning om sjukfrånvaro
För de flesta invånare i Storbritannien är sjukfrånvaro en relativt men naturlig del av deras arbetsliv.
Ibland blir man sjuk. Det är oundvikligt. Lyckligtvis tenderar det att hända så sällan att sjukskrivningens återverkningar allvarligt utmanar varken arbetstagare eller arbetsgivare. Den genomsnittliga sjukfrånvaron har sjunkit under det senaste decenniet. Under 2010 förlorades 2,2% av all arbetstid i Storbritannien på grund av sjukfrånvaro. År 2020 sjönk antalet till 1,8%. Härifrån vet vi att arbetstagare tenderar att ha en högre andel sjukfrånvaro i den offentliga sektorn jämfört med den privata sektorn.
Men medan du kan verka frisk - både fysiskt och mentalt - kan du fånga en usel förmögenhet från ingenstans som ger nya sjukskrivningsorsaker under en period. Det är därför det alltid hjälper att ha en grundläggande kunskap om sjukskrivningsrättigheter.
I det här avsnittet kommer du att läsa om viktig information och lagstiftning om sjukfrånvaro. Även om vi inte kan täcka de tekniska aspekterna av lagen, vi kommer att försöka lägga fram de allmänna riktlinjer som du bör nu.
Har du rätt till sjuklön?
För att förstå om du har rätt till sjuklön under en långvarig sjukfrånvaro, titta på riktlinjen nedan för en översikt.
— Om du är arbetstagare i Storbritannien har du i allmänhet rätt till sjuklön när du är långtidssjukskriven och oförmögen att arbeta.
— Du måste meddela din arbetsgivare så snart som möjligt om du blir arbetsoförmögen. Kontrollera alltid om din arbetsgivare utfärdar några specifika riktlinjer i ditt kontrakt.
— Din arbetsgivare kan be om att genomföra en ”återgång till jobbet” -intervju när du går tillbaka till jobbet. Detta är inte en obligatorisk konversation.
— Du kommer att behöva visa upp en sjukanmälan från din läkare om du är ledig i mer än sju dagar (inklusive helger och helgdagar).
— Du har rätt till sjukskrivning och om du är ledig på semester. Dessutom finns det några begränsade omständigheter där du fortfarande kan få sjukpenning om du arbetar utomlands).
— Du har fortfarande rätt till sjuklön om du är på nolltimmarsavtal (och tjänar mer än 120£ i veckan, inte egenföretagare). Vissa arbetsgivare kanske inte erbjuder dig arbete när du är sjuk.
Egenföretagare har inte rätt till sjukpenning.
Källa: Unison
Beräkning av sjukfrånvaro
Det finns två sätt för företag att beräkna förlorad tid på grund av sjukfrånvaro - även känd som frånvaro.
Den enkla formeln är helt enkelt att räkna ut frånvaroprocenten av totala dagar förlorade till sjukskrivning. Nedan hittar du beräkningen för att ta reda på hur mycket en arbetare, team eller avdelning har missat den totala arbetstiden i hela företaget. IT Workerscan är ett värdefullt verktyg för att hitta avvikelser och fokusområden:
(Totalt antal förlorade dagar/av dagens arbetsdagar) X med hundra = frånvaroprocent
För det andra finns det Bradford-faktorn, vilket gör det möjligt för chefer att bedöma anställdas frånvaroregister genom ett poängsystem. Med Bradford Factor kombinerar du antalet sjukskrivningar inom ett visst år med de totala sjukdomsdagarna.
Frånvarande stavningar ^ 2 x Totalt antal frånvarande dagar = Bradford-poäng
Hur organisationer utvärderar Bradford-faktorn varierar, men flera trollformler på grund av sjukdom ökar Bradford-poängen och höjer en röd flagga.
Passande anteckningar och bevis på sjukdom
Arbetaren måste alltid förse sin arbetsgivare med en passningsanteckning utfärdad av en läkare om de har varit sjuka i mer än sju dagar i rad och har tagit sjukskrivning. Dessa sju dagar inkluderar icke-arbetsdagar som helgdagar och helger.
Skulle anställda vara självisolerande på grund av coronavirus, de kan få en ”isoleringsanteckning” online från NHS 111 så att de kan avstå från att komma in på ett läkarkontor eller sjukhuset.
En liknande anteckning kommer att utfärdas av en sjukgymnast, fotvårdsspecialist eller arbetsterapeut om sjukdomen är relaterad till mental hälsa. Sedan hänvisar det till en Allied Health Professional (AHP) Health and Work Report.
En passningsanteckning kommer vanligtvis att läsa att en arbetare antingen är ”inte lämpad för arbete” eller ”kan vara lämplig för arbete”.
Vid en bedömning av ”kan vara arbetsduglig” bör arbetstagaren diskutera villkoren med sin arbetsgivare och återvända till arbetet. Dessa är villkor som reducerade timmar, olika uppgifter etc. Om ingen överenskommelse kan nås om ovanstående kommer arbetaren att vara ”inte lämpad för arbete”.
Självcertifiering
Om en arbetstagare är sjukskriven i sju dagar eller mindre, finns det inga krav på att lämna in en lämplighetsanmärkning eller annat sjukdomsbevis. När arbetsgivaren kommer tillbaka till arbetet kan arbetsgivaren bekräfta att de har varit lediga på grund av sjukdom. Detta kallas självcertifiering.